OM KRIGEN I JEMEN OCH UKRAINA

Kategorier Krigsindustrin

Svenska FN-förbundet har gjort ovanligt kraftfulla uttalanden om kriget i Ukraina.

Tidigare har förbundet även uppmärksammat situationen i Jemen (se t.ex. https://fn.se/aktuellt/debattartiklar/stoppa-svensk-vapenexport-till-kriget-i-jemen/), men sedan har det blivit tyst om det kriget. Jag svårt för att vi från Sverige (inte bara förbundet) tycks behandla konflikter så skevt ibland.

Kriget i Jemen är ju förmodligen fortfarande världens nu värsta humanitära katastrof. Jag är rädd att det kommer fortgå eller rent av förvärras om allt fokus sätts på Ukraina. Inte minst med tanke på att Jemen var uppe på förbundskongressen, hoppas jag att förbundet inte glömmer Jemen. Samtidigt är Ukraina naturligtvis speciellt, bland annat eftersom kriget där skulle kunna leda till världskrig, ännu värre än vad som hittills skådats.

Det enögda perspektivet som oftast ges i Sverige är skrämmande. Dels tycks det i nuläget i stort sett bara fokuseras på ett krig, det i Ukraina, trots det enorma lidandet på andra platser såsom Jemen. Dels är det många viktiga nyheter gällande Ukraina som verkar helt utelämnas eller vinklas märkligt. Jag tror det gör svenskarna dummare och att vi i högre grad deltar i dumheter.

En sak som inte uppmärksammats så mycket är att Israels regering inledningsvis inte uttryckte stöd för USAs linje i Ukraina, enligt https://asiatimes.com/2022/03/why-middle-east-wont-join-us-in-isolating-russia/. Jag gissar det kan ha samband med FN-resolutionen om Nazism, som rapporteras av t.ex. https://kawsachunnews.com/ukraine-and-u-s-back-nazism-at-the-un-resolution. Sverige och många andra europeiska länder lade tydligen ner sina röster (för mig ännu ett tecken på att vi inte har någon egentlig självständighet). Jag tror hanteringen av denna resolution verkade otroligt provocerande på vissa. Men jag kan inte påminna mig att jag hört något från förbundet om denna resolution. Den finns i nuläget inte heller med på förbundets tidslinje på https://fn.se/ukraina/tidslinje/. Israel rättade senare in sig i ledet angående Ukraina, då frågan togs upp i UNGA.

Världssituationen kommer nog innebära många fler utmaningar, även för FN-rörelsen. Jag har t.ex. undrat hur förbundet ska kunna fortsätta att bekämpa rasismen, nu när Sveriges regering genom sin röst i FN visat att man är i detta fall är indifferent vad gäller Nazismen? Det skulle ju inte vara så förvånande om paramilitärer i Azovbataljonen och liknande kommer vilja fly till Sverige, om kriget går Rysslands väg. Ska vi då byta paroll från ”Rasistfritt Sverige”, då förbundet klagat på att polisen inte ingriper som den borde, till ”Välkomna, vi erbjuder straffrihet”? I Kanada har det uppmärksammats att västerländsk militär utbildat högerextremister i Ukraina (https://www.ctvnews.ca/world/far-right-extremists-in-ukrainian-military-bragged-about-canadian-training-report-says-1.5631304), men ingen verkar ha tagit reda på om svensk militär gjort detsamma.

Till skillnad från förbundet har Svenska Freds har varit tydliga med att de tar avstånd från vapenexport till Ukraina. Man skulle till Svenska Freds förklaring (https://www.svenskafreds.se/upptack/forsvars-och-sakerhetspolitik/vapenexportentillukraina/) kunna lägga flera argument, men jag försöker att hålla detta kort. Vapenexporten befäster illusionen om att det finns en god militär lösning för Ukraina, medan den minst dåliga lösningen antagligen istället är genom förhandlingar.

Självkritik, exempelvis kring hur flera länder deltagit i att provocera fram kriget i Ukraina och att även Sveriges agerande kan bidra till att offra Ukraina som kanonmat i stormaktsspelet, verkar oftast lysa med sin frånvaro i Sverige. Så mycket enklare, men fördummande, det är att göra som förbundet och skriva att ”Ryssland hittar på saker” (https://fn.se/ukraina/fragor-och-svar-pa-latt-svenska/).

Trots att många borde känna igen mönstret från många konflikter och krig, tycks det vara nödvändigt att påminna om mönstret som måste brytas för att verklig fred ska ha en chans: Krigsindustrin har med sina kumpaner blivit väldigt effektiv på att så fiendskap och skörda enorma vinster från det.

Vi får inte glömma bort kriget i Jemen nu.

2 kommentarer till ”OM KRIGEN I JEMEN OCH UKRAINA

  1. Jag hade önskat mer respons från förbundet angående min kritik, men det verkar vara som att tala för döva öron.

    Det är naturligtvis jobbigt att i ännu en konflikt har förbundet gjort bort sig och förlorat trovärdighet. Till exempel är förbundets användning av ordet ”oprovocerade” i detta sammanhang (https://fn.se/aktuellt/ovriga-nyheter/fn-forbundet-till-ryska-ambassaden-dra-tillbaka-styrkorna/) historieförfalskning och kommer från president Biden.

    Se t.ex. https://fair.org/home/calling-russias-attack-unprovoked-lets-us-off-the-hook/

    Sverige har ju också deltagit i provokationerna. Sverige har i praktiken blivit en ”icke-röstande medlem av Nato” och har även nära militär samverkan direkt med USA, vilket innebär att vi redan förlorat mycket av den demokratiska kontrollen av vår (?) militär. Om Sverige och/eller Finland blir formella medlemmar i Nato vore det ännu ett provocerande steg. Det skulle kunna ses som att ytterligare bryta löftet att inte expandera Nato österut. Det är ett bedrägeri att något sådant skulle motiveras av verklig omsorg om vanliga människor.

    Krigsindustrins aktier går upp och deras orderböcker lär nu vara fulltecknade för lång tid framåt. Det är naturligtvis avsikten hos många aktörer.

Lämna ett svar